Utflykt och besiktning

Vi börjar med de dåliga nyheterna (eller bra, om man ser det från våran synvinkel).

Som jag tidigare berättat hade vi en liten grundstötning utanför st Vincent. Vad vi inte berättade var att vi då körde en liten inspektion i kölsvinet, och upptäckte då fyra 40-60mm sprickor i hörnen där kölsvinet går ner i kölen. Vi blev självklart väldigt oroliga, eftersom detta kan tyda på ganska otrevliga saker.
Vi ringde direkt till försäkringsbolaget som hänvisade oss till deras bästa besiktningsman på Grenada - vilket passade oss bra eftersom vi ändå skulle hit. Och idag var han alltså här - mr Goodchild. Han inspekterade i ungefär en timme, men kunde inte på rak arm dra några slutsatser om hur allvarligt det är. Istället skall vi i morgon lyfta båten för att kolla efter sprickor på utsidan kölen - hittar vi sådana vet vi inte riktigt vad vi skall ta oss till (eftersom det antagligen inte är en försäkringsskada utan är kommet från "gungandet" på atlanten), men vi är vid gott hopp eftersom det enl. besiktingsmannen antagligen inte är så allvarligt. Istället blir det att vi lyfter båten, slipar ner där det är skadat och plastar om - något vi kan leja ut eller om det är för dyrt göra själva.
Givetvis blir det lite kostnader med lyft, besiktning, plastning och hotellboende (vilket vi givetvis inte har råd med), men om det löser sig som vi hoppas så är det ändå fruktansvärt mycket bättre än vad det kunde varit.

Vi är alltså vid gott mod, och kan övergå till att berätta om gårdagens eskapader.

Det började med att vi steg upp hyfsat i tid och strålade samman med Smidig katt på parkeringen vid marinan. Vår chaufför George klämde in båda besättningarna i den lilla minibussen och tog oss på en rundtur på ön. Vi fick se både vackra och alltför kommersialiserade vattenfall, apor och fina stränder. Det första vattenfallet som är ett av de populäraste utmärkte sig ganska tydligt genom att "stigen" ner var gjuten i betong och tog en ner till en betongjuten utsiktsplats. Det fanns även diverse stånd som försökte pracka på en saker längs med stigen och framförallt busslaster med överviktiga amerikaner från kryssningsfartygen. Detta var inte riktigt vad vi hade tänkt oss utan gick tillbaka till vår chaufför och berättade att vi ville se mer orörda vattenfall. Sagt och gjort så körde han oss till Seven sisters som är sju vattenfall efter varandra. Istället för betong var stigen upptrampad i skogen och hikingkänslan blev komplett när vi efter 20-25 minuters vandring såg hur regnskogen öppnade upp sig och framför oss såg ett stort orört vattenfall. Vi badade och hoppade i vattenfallet i säkert en timma för att sedan återvända till vår lilla buss. På vägen hem stannade vi till för att se om vi kunde locka fram lite vilda apor och vips hoppade dom fram när vi började vifta med bananerna! Aporna fick bananer tills de inte orkade mer och återvände till djungeln. Själva kände vi oss lite hungriga så vi åkte till en lång och vacker strand vid Grand Anse Bay och åt en mycket god lunch för att sedan återvända till marinan.

I övrigt har vi inte gjort så jättemycket här på ön men imorgon skall vi som sagt till en ny del och förhoppningsvis kan vi hitta nya äventyr där förutom båtarbete.


//Kalle & Caspar