Atlanten dag 10

Eftersom vi idag har kört motor hela dagen, och att vi därför har ström nog att ha datorn igång, tänkte jag att jag skulle skriva lite längre om alla saker som händer ombord, som liksom inte letat sig in i tidigare blogginlägg. Men först; idag.

 

Gårdagskvällen bjöd precis som dagen innan på 8-10 m/s rätt i nosen, och med vågor någonstans runt tre meter - båten har lutat betänkligt och det har varit lite svårt att sova, särskilt som att det är brutalt varmfuktigt. Så när vindarna mojnade runt 1-tiden inatt var det många som förnöjt vände sig om i sin koj och sov bättre än på många dagar.

Det var fortfarande möjligt att segla dock - men från att ha gjort 7 knop var vi nu nere i 5. När jag och Nikolai steg på vårt andra pass vid sju var motorn igång - Anders och Linus hade hamnat precis framför ett framdragande åskoväder, och kände att det var bättre att köra motor ett tag för att inte hamna i det. På ugnen kunde man läsa "OBS! GPS i ung" vilket vi tyckte var väldigt roligt eftersom det var felstavat.

 

När solen gick upp (0847 idag) försökte vi sätta segel, men det gick helt enkelt inte. Blåste i princip negativa vindar. Detta var dock inte helt oväntat - vi hade siktat på att gå in i stiltjebältet för att komma ut ur det någongång ikväll och plocka upp lite passadvindar.

 

Annars har det inte hänt så mycket idag. Vi stannade en snabbis och tog ett dopp, vilket var underbart skönt (säkert över 25 grader i vattnet), och sedan har vi ätit ett strålande lunch bestående av härliga pannbiffar med potatis och brunsås. Det gäller verkligen att njuta nu, eftersom den färska maten snart är slut, och vi snart är förpassade till de förbannade konserverna.

 

--

 

Som Caspar skrev så var moralen lite låg igår. Lite skämtsamt skyllde han detta på att vi inte fick några SMS, vilket bara är det lilla. Egentligen var det nog mest att det var jobbig sjö, och att vi under söndagskvällen fått in två oroväckande rapporter. Dels hade en EPIRB lösts ut 300 distans väst om oss, dels hade en avmastad övergiven katamaran upptäckts 200 distans söder om vår dåvarande postion. Dessutom är väderutsikterna riktigt dystra.

 

Enligt det långa mer långsiktiga vädermejlet vi fick igår ifrån ARC egna väderkille så är det ett riktigt funky väder-år, och vi kan inte förvänta oss några passader förrän vi har någonstans runt 1000 distans kvar till St Lucia. Vad man har att välja på är att gå söder över (någonstans runt 12 grader nord) för att hitta en svag passad, eller hålla sig norr för att hitta starka västliga vindar. Oavsett vad man gör har vi dock starka squall-områden framför oss - jag citerar;

 

"Longer term there will be a large area of squally conditions west of about 33W. This needs watching as it may develop into a small low with some strong wind on the northern side. It is difficult to predict just how strong the squalls will be, however it is likely that there will be gusts in excess of gale force within this area. "

 

Inga vindar och med squalls - inte riktigt optimalt. Men vad gör man inte - vi har vatten så vi klarar oss (med nuvarande konsumtion) 16 dagar till, och om vi rationerar så klarar vi oss lätt en månad. Mat finns det också så det räcker, så det går egentligen ingen nöd på oss.Med nuvarande väder beräkar vi vara framme någongång den 15-16e december.

 

--

 

Vad har då hänt som vi inte hunnit med att skriva?

Vi har erfarit riktigt konstiga väderfenomen de senaste dagarna - förutom den skumma "marelden" blir vi också flashade en 10 gånger per kväll. Detta yttrar sig ungefär så att hela båten lyser upp av en kort kort punkt av ljus på himlen - det är ungefär som att sätta på strob-ficklampan och låta den blinka en gång. Vi har spekulerat om vad detta kan tänkas vara, men har inte kommit på något käckt. Det mest logiska är att det är blixtar, men väldigt väldigt konstiga sådana.

 

Djurlivet här ute till havs är fantastiskt. Vi har sett delfiner (old news, men ändå), valar i 3-4metersklassen, flygfiskar en masse, hoppande (!) dorados, och för några dagar sedan flöt det förbi en meterlång sköldpadda någon meter från båten. Sedan har vi de sedvanliga hetsfåglarna som ofta hotar att hugga på våra fiskebeten, som glidflyger 5 cm från vattenytan, och som inte alls verkar ha kontroll på läget.

 

Saker som har gått sönder; skörat kevlarstoren när en öljett gick sönder när vi körde tredje revet. Vi kan alltså inte fullreva vår stor längre, vilket är lite tråkigt. Kylen gick sönder ett par timmar igår - det visade sig att en skarv hade ärgat, så det var lätt åtgärdat. Skotskenan hoppas av titt som tätt, men detta löser vi med silvertejp. Danbouy-en var nära att åka i vattnet härrom natten när tre svetsfogar gick samtidigt - löstes med silvertejp. En fin gummispann hamnade i plurret när pålsteken lossnade i fredags. Läckaget från rodergenomföringen ökade första dagarna ute, men är nu åtgärdat med hjälp av epoxi-massa (som man bara knådar och stoppar på, sjukt bra!). En konserv gick tragiskt hädan genom explosion - den hade jobbat upp ett gott tryck i sig, och när Per sätte konservöppnaren i den exploderade renskavet över hela köket.

Inget allvarligt således.

 

--

 

Idag fick vi 20 SMS, vilket var väldigt väldigt roligt. Troligtvis var några av dessa från måndagen, bara att de fastnat någonstans på interwebnet. Fick en massa frågor om vilka typer av rapporter vi ville ha osv - och jag känner behovet av att klargöra;

 

- Vi får era SMS precis som vanligt när vi sätter på telefonen - alltid mellan 12-1 GMT och oftast någon halvtimme innan det blir mörkt (1900) för att uppdatera blogg och ladda hem väderfiler. Vi uppdaterar vår blogg genom att skicka mejl till en hemlig mejladress - bloggen uppdateras då automatiskt. Vi har alltså ingen möjlighet att läsa kommentarer eller liknande på bloggen ute på havet (om nu någon skrivit en sådan). Varje dag (nästan) får vi en uppdatering av vår co-pilot Ove som innehåller lite väder, lite position och lite förslag om framtida rutt. Detta är grymt uppskattat, eftersom vi inte kan vara up to date hela tiden med vädret (som alltså bara kollas av vid kvällningen). Gällande vår position i racet så får vi ett positionsmejl varje dag från ARC där position och totalställningen står - det är lite meckigt att hitta de båtar vi är intresserade av, men vi har i princip koll på vart alla ligger. Dessa utgår dock från position klockan 12 00, och vi ser dem inte förrän 19 - så vill någon någongång skicka ett SMS som kommer fram precis när positionerna uppdateras där så vore det väldigt uppskattat. De båtar vi är intresserade av att se är; Glass slipper, Big spirit, Ellen, Märta, Eira, Snow wolf, Tindra, Sjarmen.

Annars är ALLA sms väldigt uppskattade - men glöm inte att signera meddelandena! Nu ser vi fram emot många SMS från både väntade och oväntade håll.

 

- Gällande 220-konvertern; Den fungerar inte. Det lyser rött sken vilket enligt bruksanvisningen betyder att något är fel. Kanske kan Gert kolla om det finns någon möjlighet att hitta någon lösning hemifrån?

 

- Skärmdumpen på tävlingsfältet fungerade inte, eftersom vi får mejlen som SMS.

 

--

 

I sammanfattning; Det är varmt, man sover dåligt, vi har roligt, vi vill ha vindar att segla i. Och kanske viktigast; det går absolut ingen nöd på oss.

 

/Kalle

 

PS: Det vore grymt om någon kunde kolla vart Smidig katt befinner sig! Jag skrev ut deras hemsida här för några veckor sedan - något i stil med skippertaket.no tror jag. DS

Den nionde dagen

Dag nio på atlanten har inte erbjudit något annat än kryss och halvjobbig sjö. Men det har varit lugnt och kontrollerat trots omständigheterna och det jobbigaste har faktiskt varit värmen. Man svettas konstant när man är nere i båten, vilket man är rätt ofta. Problemet är att vi inte kan ha några luckor öppna, tills nu bör nämnas, och på så sätt har det bildats en kvav och bastuvärmande känsla nere i båten.

Nu börjar det dock bli lite lugnare och vi har sakta men säkert kunnat öppna fler luckor, detta beror nog främst på att vi har valt att ta en södergående riktning sen kl.10.00 imorse och nu befinner oss närmare stiltjebältet där det är lite lugnare . Strax väntar det lite väderfiler som förhoppningsvis säger att vi kan gå mer västligt för att fånga passaderna, sedan blir det middag och därefter rullar nog dygnet på som vanligt.

Något som var lite tråkigt idag var att vi inte fick ett enda sms mellan 12.00-13.00 GMT, så moralen sjönk nog ett snäpp. Förhoppningsvis går den upp två imorgon när det bara haglar in!

//Caspar

Atlanten dag åtta

Idag vid tio snåret väcktes jag av några dova dunsar på däck. När jag tittade upp genom skylighten i Captens visade det sig att det var Anders som brottades med en rejäl dorado på fördäck. Efter att ha tryckt ner den och hällt Helgoland Arrak i gälen vann Anders till slut på T.K.O. När Anders och Linus skulle ta ner spinnakerbommen hade de upptäckt att tre stycken Guld makrillar cirkulerade runt båten. Snabbt hade de fått fram fiskespöet och börjat meta med ett bläckfiskdrag. Fiskarna tycktes helt ointresserade av draget när det låg still men så fort Linus började röra det fram och tillbaka blev de som galna och jagade den stackars bläckfisken som tre lekfulla hundar. När jag stod och såg på var det endast två kvar men de var det ytterligare en som nappade och Anders började åter på nytt att brottas. Dock var det fisken som gick vinnande ur denna ronden genom att ha sprattlat sig ur Anders grepp. Efter detta försvann fiskarna men vi var väldigt nöjda med den 3-4 kilo doradon vi fick upp, till skillnad från den lilla rackaren jag fick upp härom dagen var denna rätt stor. Det blev en riktigt fin lunch signerad Kalle.

Jag och Carro hade under natten påhälsning av en flygfisk som hoppade över däck, 3 dm från Carros huvud, genom rodret och ner i havet igen.

De senaste dagarna har vi även haft ett mystiskt fenomen under nätterna som liknar mareld. Enligt våra grannar som vi tjuvlyssnat på på VHF:en är det tydligen små lysande fiskar, men det låter vi vara osagt. När delfinerna hälsar på under nätterna blir det riktigt coola ljustunnlar när de simmar fram.

Idag har vädret varit blandat med allt från stiltje till 5 knops hastighet och nu på kvällen har det även blåst upp till 8 knop, 12 i byarna. Just nu befinner vi oss 17,46,3 N och 25,43.0 W och kryssar med bäring 280 grader. Det är i runda svängar 2100 distans kvar till St. Lucia.

Nicke har precis lagat carbonara och jag har en sockerkaka i ugnen.

Får även passa på att rätta mig själv. Sist skrev jag att vi var fem distans från Afrika det var ju helt uppåt väggarna fel. Rätt ska istället vara hundra distans.

Hoppas alla som är insnöade lyckas ta sig ut!

// P

Atlanten dag 7

Dagarna liksom bara pillar på hela tiden - det är egentligen bara nätterna som är långa. Det blir mindre och mindre gemensam tid eftersom folk sover längre och längre på morgnarna.

Så därför har Caspar under de senaste dagarna planerat en gemensam filmkväll. Omröstningar med olika poäng, samt ett mycket spännande slutspel resulterade i att "Blow" blev veckans film.

Dock så uppstod snabbt problem. Våran 220-konverter vi fick med oss fungerar inte, vilket betyder att vi inte kan få över filmerna till datorn. Kanske inte i hela världen - vi har ju alla polisskolan som backup - det värsta är att vi inte kan ladda vår kamera. Så nu blir det ransonering på korten, vilket är mycket, mycket tråkigt.

 

Seglingen då?

Seglade spinnaker under natten, men eftersom vinden helt dog så plockades den ner vid sex-tiden imorse. Efter ett par timmar Genua fick det blir en 4 timmar motor, där vi bl.a. fick oss ett bad runt 4-snåret. Fräscht!

Runt denna tid började det blåsa upp igen, och vi seglar nu för bidevind med full stor och full genua i ungefär 5.5-6 knop. Vi ber till gudarna att vinden håller i sig, för det börjar ärligt talat blir lite tjatigt att nattsegla när seglena bara slår. Vi hör också från våra närliggande vänner på VHFen att många planerar ett stopp på Kap Verde för att vänta in vindar och fylla diesel. Detta tänker vi inte göra, men det bådar ju inte gott.

 

Idag har vi även sett några valar vid båten - ingen aning om vilken typ det var, men dom var runt 3-4 meter långa och gled sakta med längs fören på båten.¨

 

Nu skall vi påbörja filmkvällen - Linus har slavat och bakat bullar hela dagen, det skall bli mycket gott. Jag har även varit så förutseende att jag köpt in en "presentpåse" med olika godsaker som plockas fram när moralen är låg. Denna kommer att mindska i vikt väsentligt idag.

 

Slutligen - tack för alla roliga SMS! Vi kan inte säga detta nog. Idag har vi bl.a. fått SMS från en herre som kände Wind innan hon hette just "Wind", och lite roligt från vänner från förr. De vanliga SMSen med väder, position och allmänna skämt är förstås alltid välkomna de med.

 

/Kalle

Atlanten dag 6

Ytterligare en dag har passerat på vår resa över atlanten. Vi förvaltar den lilla vind som finns så gott som det nu än gång går. Vi trimmar så mycket vi kan och försöker hitta de bogar som ger oss mest antal knop i hyfsat rätt riktning, var på vi ligger lite mer sydöst om de flesta andra båtar (gissar vi). Vi har även hittat användning för de 15 vinschare vi har ombord, då spinnaker och allt annat är riggat så går alla åt. Men seglar gör vi iaf och för någon timma sedan hörde vi på VHF:en att tre båtar överväger att gå in till Cap Verde för att tanka diesel, då de redan kört mycket motor (noobs).

Som kapten ombord går mestadels av dagen åt till att förebygga den ofrånkomliga hjärnblödning som min besättning förr eller senare kommer tvinga fram. Upp är ner och ner är upp med dessa hetlevrade ungkarlar! Ärligt talat har vi det väldigt bra och så snart vi kommit ned till passadvindarna så kommer vi även att börja plocka placeringar i racet!

Spinnakern sitter uppe och vi fick precis en liten dorado som kommer att bli pålägg till det nybakta brödet!

/el capitan

Atlanten dag 5

Efter att ha satt storen kl.0400 har vi tillsammans med vår genua snittat 6.5-7 knop fram till skrivande stund. Det ser fortfarande bra ut och det rullar på här ute på Atlanten. Just nu vankas det pasta carbonara, väderfiler och positionsuppdatering.

Dagen har varit väldigt lugn och behaglig med mestadels moln vilket har gjort livet ombord ytterligare lite enklare. Vi har sett delfiner, haft besök av vår nye vän stork-pelikan-örnen. En intressant kombination i det afrikanska djurlivet som har spenderat större dela av eftermiddagen på vår pulpit spanades efter flygfisk. Nikolai fick stå för dagens brödbak och vi har även sjungit i kanon till ljuva toner från vår senaste present ukulelen. Den bemästras oftast av Kalle som nu har betat igenom boken "Vi spelar ukulele del 1".

I övrigt är planen att gå norr om Cap Verdeöarna så det vore väldigt uppskattat att få en (alt. flera) utförlig väderleksrapport via vår satellittelefon (som kollas 12.00-13.00 GMT varje dag) om hur det ser ut med lågtryck osv. Det är dessutom väldigt uppskattat här på båten med SMS på satellittelefonen (har blivit en punkt på det dagliga schemat).

Det är alltså gratis att skicka SMS - både för mottagare och sändare. Gå in på hemsidan och knåpa ihop nåt skojigt vettja!

Hoppas ni har det bra hemma i Sverige, nu skall jag käka middag!

//Caspar

Atlanten dag fyra

Inte mycket nytt under solen. Vi har som vanligt bidat tiden åt sömn, bokläsning och lapat sol.

Vid sju snåret under gårdagskvällen fick vi dock napp. Det var under mitt och Anders pass som det plötsligt rasslade till på linan. Eftersom Anders nästan fick upp Doradon sist var det min tur att ge mig i kast med fisken, vilket visade sig skulle vara svårare än väntat. Det tog säkerligen tio minuter innan bytet slutat kämpa emot och ytterligare tio innan vi fick fisken så nära båten att vi kunde avgöra att det var en tonfisk. Kalle var snabbt framme med Cantare-Marias huggkrok som dagen till ära hade fått sig en förläning så vi kunde hugga från däck. Med ett välmåttat hugg satte sig kroken i gälen på fiskstackarn och vi kunde dra upp den i sittbrunnen. Tonfisken vägde säkerligen 6-7 kilo och var den hittills största firren vi dragit upp. Vi döda den med lite Helgoland Arrak i gälen. Sedan tillagade Anders en minst sagt utsökt middag med tonfiskkotletter.

Framåt tio-elva snåret började vinden mojna och vi beslöt oss att ta ner genuan och storen för att dra upp spinnakern igen. Dock var den ovanligt trassligt och vi fick ta ner och upp strumpan fem-sex gånger innan vi tog ner den helt, tog in den i salongen och trasslade ur repen och spinnakern i strumpan. Efter detta fick vi upp den på andra försöket och gjorde en 6-7 knop under hela natten.

Dessvärre mojnade det mer och mer på morgonkvisten så vid tio-snåret tog vi ner den helt och satte järngenuan, vilken fick jobba hela dagen eftersom vinden var i princip helt obefintlig.

Ett trevligt inslag var när vi efter lunch stannade till och tog ett dopp i havet. Första doppet för denna etapp.

Just nu befinner vi oss fem distans från Väst Sahara vilket känns lite surrealistiskt när vi aldrig tidigare satt vår fot på denna kontinent. Vi håller fortsatt hyfsat sydlig kurs mot Cap Verde för att undgå detta stiltjeområde. Om det är smart eller dumdristigt vet vi först i efterhand.

Nu måste jag gå och styra. Med varma hälsningar från ett soligt Atlanten!

// Pelle

Atlanten dag 3

Position: N 23.43.6 W 17.56.9

Fart: 6.5 knop (full stor/full genua)

Vind: Nordostlig

Ägningsgrad: 5 (plats 86 imorse)

 

Hade en riktigt riktigt bra natt, med bra vindar och spinnakern i toppform. Första två nattpassen snittade runt 7 knop, men vid 04 ökade vinden och vi snittade runt 8-8.5 knop, med surfar upp till 12 knop.

Vid vaktavlösning 0700 gick jag fram för att kontrollera spinnakerbomen (som jag tyckte lät lite konstigt) - det visade sig att sprinten som håller infästningen till bomen på plats hade "halkat ur" till 95 % - spinnakerbomen var alltså på väg loss från masten. Det blev hetsväckning och kamp för att få ner seglet. Bomen lossade efter någon minut, och stod och slog riktigt obehagligt mot mast och babystag. Som tur var hade jag positionerat mig i skydd av dessa, så ingen skada skedd.

 

Sedan fick det bli att segla stor och genua. Vi tog en lite mer sydlig kurs och seglade halvvind runt 7 knop, något vi hållit hela dagen (kurs ~220). Anders och Caspar sitter som bäst och försöker lista ut den bästa segelsättningen/kursen för att kunna utnyttja de avtagande vindarna och försöka undvika det inkommande lågtrycket.

 

Lunch bestod av risotto. Mellanmål en smarrig sockerkaka, och middag blir det spaghetti m köttfärssås med tillhörande nybakt bröd. Det är varmt och skönt ute, även om Caspar fortfarande tycker att det är för kallt för jeansshorts.

 

Slutligen vill jag återigen tacka för alla roliga SMS som trillat in under dagen! Vi har mobilpåslagning klockan 12 och klockan 6 GMT, och det är lite av en högtidsstund. Det enda vi är lite besvikna över är att Ove i sitt SMS bara hälsade till Linus. Därför har vi bestämt att detta inlägg är dedikerat till alla utom just nämnda Ove. Fortsätt gärna skicka SMS, gärna med info om hur vi ligger till i fältet, om kursen ser bra ut osv. Vi har fortfarande lite problem med våra GRIB-filer, så vår information baseras enbart på vädermejl och vädersinnet.

 

/Kalle

Atlanten dag 2

Position: N 25.59.4 W 16.05.3

Fart: 5.5-6.5 knop

Ägningsfaktor: 6 (seglat upp oss 13 positioner, numer runt plats 120)

 

Efter att gårdagens inlägg komponerats så dog vinden successivt ut helt. Natten spenderades mest bara stampandes; mellan 2-4 knop fram till gryningen.

Sedan friskade det i något, och vi har sedan vi satte spinnakern (runt 10 imorse) gjort mellan 6-8 knop.

 

Spinnakerseglingen har gått riktigt fint; efter lite pill med att få upp den har den flugit fram bra, och gett oss uppskattningsvis 1.5-2 extra knop jämfört med att köra genuan. Vi har inte mer än någon meter sjö heller, så rullningarna kan hållas nere till ett minimum, även om man får sig en törn då och då. Eftersom de senaste rapporterna säger att vinden skall avta ytterligare under natten så fortsätter vi köra på spinnakern, särskilt som att månen, precis som igår, kommer att lysa lika starkt som solen i Sverige.

 

I skrivande stund har vi precis dragit igång motorn för att fylla upp våra batterier. Det är egentligen ingen fara, men vi har märkt att vi måste köra vår kyl på högsta power om maten skall kunna hålla sig. Troligtvis (med nuvarande temperatur) får vi hetsäta upp allt vårt kalla, så får det bli konserver (och ev. fisk) resterande resa.

 

Skall återigen försöka lägga in en bild här, testar att göra det som en bifogning. Skicka gärna ett sms på satellittelefonen om det fungerar! Och på tal om det - tack alla för de fina SMSen som trillat in under dagen. Det är lite av en högtidsstund för oss alla.

Atlanten dag 1

Hoppas fan det funkar!

Idag var det iallafall dags för starten för ARC. Vi fick gå upp i ottan för att bli klara med allt, men till slut så löste det sig. Sista köttleveransen kom klockan 9 igår kväll (efter otaliga samtal ..) och sedan bar det av till Mc Donalds för att ladda fettreserverna. I säng runt 2, så ni kan tro att vi var trötta imorse!

 

Iallafall, riktigt sjukt cool start. Vi började vårt uttåg med att dra på "Ride like the wind" på volym 32. Denna ljudnivå innebär bl.a. att säkringen samt säkringshållaren till slutsteget smälte samman.

Sedan var det bara hur häftigt som helst att ligga och pressa, trimma och gotta sig med 250 andra båtar.

 

De senaste rapporterna (vi har snackat VHF med typ alla vi känner under eftermiddagen) säger att vi har en bra position - före både glass slipper, sjarmen, tindra (kanske) och snow wolf. Särskilt som vårat motsv. LYS-tal är lågt jämfört med de flesta andra båtar (130 båtar skall kolla före oss, och 45 efter).

 

Nu skall Linus laga lite god kyckling, med riktigt gräddig sås.

 

/Kalle

PS: GÄRNA att ni skickar ett SMS till vår satellittelefon! Vi har ingen möjlighet att svara, men det är så grymt uppskattat. Gör ni det ikväll så vet vi dessutom att detta fungerar.

 

PPS: Ett extra hej till mina samt Anders föräldrar, som inte fick några samtal innan avfärd. Detta på grund av att det inte gick att ladda några telefoner genom comviq av någon anleding ..

Mindre än tre timmar kvar till start...

Nu kör vi!!!

//Windboys

bildtest

Dagen innan avfärd!

Det har varit en hektisk vecka, men kanske inte så förvånande . Sparar man allt till slutet så får an helt enkelt kämpa dubbelt. under veckan har vi även haft besök av Pers föräldrar som har varit så snälla och bjuda oss på middag. Kalles far har även på distans bjudit på mat. Detta har varit mycket uppskattat efter dagar med mycket jobb. Igår hade vi besök av journalister från OSK (Ocean Seglar Klubben) och Yachting World. Detta gjorde oss något kaxiga resten utav dagen och när vi sen fick leverans av våra nya seglarställ blev det nog inte bättre.

Just nu sitter jag och Nikolai (även kända från Yachting World, kanske..) på ett internetcafé en bra bit bort från båten. Det är nämligen näst intill omöjligt att få tag på en fungerande internetuppkoppling här på ön. Vi sitter och fixar med program som skall göra det möjligt för oss att blogga över atlanten och vi har även nöjet att presentera en trevlig länk. Klickar ni på den här länken kan ni se kurs, fart och position för Wind of Gothenburg (givetvis de andra båtarna med men de är ju inte lika intressanta). Vi har startnummer 128 och man kan hitta oss nästan längst ner i listan. Länken kommer även finnas på vår Facebookgrupp och hemsida. För att göra överfarten lite mer spännande så kommer vi tävla mot Snow Wolf, en Swan 48:a med en bra kapten. Det kommer bli en väldigt jämn tävling, förhoppningsvis, och den som seglar mest spinnaker kommer att vinna dvs. vi.

För er som skulle vilja kontakta oss så kommer vi att ha satellittelefonen påslagen mellan 12.00 - 13.00 GMT.
I övrigt så har den sista maten levererats till båten, kläderna har tvättats och vi har varit på "Skippers briefing". Samtliga på båten är taggade att komma iväg och det skall bli skönt att få komma ut på havet igen.








OSK

Yachting World


Mat!


Läderjobb


Smidig katt


Gruppfoto med våra grannar John och Cyndi



//Caspar & Nikolai

Bråda dagar

Herreguud det är så nära nu!
Har egentligen inte tid med någonting alls, förutom att fixa det som måste fixas.
De stora punkterna på checklistan är dock i princip klara (plastningen, PVC på vant, smörja rullen m.m), men vad som återstår är att inhandla all "basmat" - dvs 10 kilo smör, 30 kilo pasta osv. Vi måste även tvätta och hinna med att vinka av våra vänner i smidig katt som drar imorgon..

Återkommer innan vi beger oss med information om vår tracker, med lite bilder på det senaste samt lite annat smått och gott. Nu skall vi gå och köpa 150 frukter


/Kalle & Linus (S&G)

Las Palmas, vecka 2

Som vanligt vill jag inleda mitt inlägg med att be om ursäkt för det dåliga uppdaterandet. Internet har strulat i hela hamnområdet, och varje gång vi gått till de lokala haken för att kunna uppdatera så har det legat nere, eller helt enkelt inte fungerat. En liten anledning kan också vara att vi har haft enormt roligt under den gångna helgen och helt enkelt inte hunnit skriva. Men det är mest internet.

Torsdagskvällen var en mycket lugnt kväll. Efter ett par ganska livade dagar och kvällar så kände vi att det var dags att ta det lite lugnt, så det fick bli en film och relaxande. Den enda som egentligen var aktiv var Anders, som var ute på dejt. Han hade av en "slump" träffat en tjej på stan han hookat med tidigare helg, och de gick nu ut för en promenad och lite middag. Mysigt.
När han senare kom hem vid 11-snåret så berättade han att han hade bestämt att de tillsammans skulle besöka hennes sommarhus på andra sidan ön, och skulle bli borta tills på lördag kväll. Vi såg inga hinder med detta, eftersom hon verkade vara en mycket trevlig tjej. Dessutom hetter hon "Marta" , vilket vi haft mycket roligt åt. Ni som sett "Arrested development" vet vad jag pratar om.

Fredagen så. Fick gjort en del på båten på dagen, bl.a. kollat skotskenorna till genuan, och fick handlat det mest akuta.
Kvällen var vigd åt vinet, och som vanligt samlades den närmsta omgivningen på båten för att fira in helgen. Först var det dock invigningsceremoni med ARC, som enligt utsago var helt okej (om än fylld med en rad konstiga tal tydligen).
Trevlig kväll, som avslutades på en klubb fylld med transvestiter några kilometer från båten. Dagen förärades också med vår alldeles egna inneboende - Julie från Belgien. Hon stannade tills igår, även om vi aldrig såg mycket av henne. Försvann iväg på sina egna utflykter och utgångar, och sov sedan sött på soffan fram till lunch.

På lördagen mådde vi inte så bra. Men lördag är lördag, och eftersom vi inte ville göra vår omgivning besvikna så blev det fest även då. Fick bra uppslutning från båtarna omkring oss, och vid ett-snåret var vi något över 20 personer i sittbrunnen. Sedan gick vi ut på den lokala nattklubben (som faktiskt är mycket bättre än vad ordet "lokala" antyder) där vi träffade ännu fler kända ansikten.

Söndagen mådde vi ännu lite sämre. Det var dock dagen med den "pampiga" flaggceremonin, samt det beryktade dinge-racet. Så vi kämpade oss upp, och ställde upp i detta galna vattenkrig. För er som inte vet hur det går till så fungerar det så här; Man tar sin gummibåt, bunkrar upp med diverse "vapen" (hinkar, vattenballonger, mjöl, sirap ect) som man sedan skall använda för att grisa ner motståndarna så mycket som möjligt med. Någonstans i mixen är det även ett "race", även om ingen riktigt vet vart det börjar eller slutar. Sedan är det en enorm fest som omgärdar detta, med alla åskådare och liknande. Kul!
Sedan blev det bums i säng.

Igår så var det hög tid att börja ta tag i själva båten. Säkerhetsinspektionen klarades på andra försöket utan problem (efter en del inköp av nödraketer, grab bag och annat), dinge-motorn lämnades in på reparation, Anders fixade upp vår förlorade lanterna från 10 meters djup (med hjälp av tuber, men ändå!) och vi köpte in allt vårt vatten, mjöl, socker och liknande. Totalt 460 liter vatten, 30 kilo mjöl osv ect. Sjuka mängder saker egentligen.
Sedan var vi ute på middag med Pers föräldrar, och åt god pasta/oxfilé. Strålande att få i sig lite "riktig" mat!

Idag har vi fortsatt vårt arbete. PVC till vant håller på att konstrueras, ARC-seminarier (om säkerhet, proviantering, downwind sailing) har besökts, inventeringen har fortsatt, matlistor upprättats, saker inköpts, riggen inspekterats, rullen smörts. Det är en genska diger lista vi skall ta oss igenom, men dessa två dagar kommer att göra susen. Särskilt som att vi idag kan påbörja plastningen av rodergenomföringen (skrev vi om det?).

Imorgon blir det sista festligheten innan vi verkligen går in i combat-mode. För på söndag smäller det, och då gäller det att alla är i topshape, inklusive båten.


Fröken S. lampa



Lyfter bort spisen för att kontrollera/ sniffar gas



Fröken Julie



Fest. Märk väl antalet tjejer vi lyckats lura dit



Anders kontrollerar grannbåtens roder



Vatten!

Until next time

Yours Cincerely

Napoleon C Byron

Livets gilla gång

Det känns nästan lite underligt att vår blogg förvandlats till mer av en rese-blogg än en seglingsblogg. Men det är väl så, när man spenderar över tre veckor i hamn.

Och allt fortsätter liksom bara att gå. Träffar vansinnigt mycket roligt folk som vi umgås med. Vi har fått lite av ett rykte bland de andra båtarna; det ryktet säger att man alltid kan droppa förbi Wind för ett glas vin, no strings attached.
Många gör just detta. Igår hade vi besök av skeppare/ägare av Challenge 72:an (se föregående inlägg) samt matros. De hade bara tänkt titta snabbt på båten och dricka ett glas, men det slutade med att de satt och ljög i sittbrunnen till klockan 2, sex timmar senare. Även några andra gamla favoriter var förbi - Sebastian (eller Nikolai 2.0 som han även kallas), några vänner från bryggan osv osv. Trevligt!

Det är en mycket behaglig tillvaro här nere, som sagt. Sova till 10, upp för att fixa ett par timmar med båten, sedan kanske ett dopp i havet för att sedan förbereda middag och umgänge för kvällen.

Idag står bl.a. handling på programmet, samt allmänt pill med att ha allt surrat till båten (Guccipumpshandtag (ja, det stavas så ..) , luckan till nedgången osv) för att det inte skall falla överbord.


Ljugarbrunnen



Flaggan från Ledbutiken har ankommit!



Tvättar av seglarställen

/Kalle, Arre, Nirre

Båtpill

Kära läsare;

Sedan senast vi hördes har inte mycket hänt. Vi har mest tagit det lugnt, samt stiftat bekantskap med den närmsta omgivningen och våra båtgrannar. John och Cyndi (våra nya idoler) bjöd oss på middag, Sebastian och Emma är allmänt behjälpliga, och gänget på 28fot berättar rövarhistorier om Marocko. Per har även hunnit med en seglingstur med en Gibsea 36:a, där besättningen består av ett gäng norska ungdomar (hemsida).

Idag var det dock dags att ta tag i det. Båten alltså.
Lanternorna är fixade (dock tappade jag i ett av själva husen, och eftersom det är lite väl djupt för att hitta så blir det nog att köpa nya. surt), flaggspelet är uppe, och i skrivande stund läggs sista handen på konservdiskandet/stuvandet.
Pentrypumpen har även den fått ännu en tätningsbehandling. Dessvärre läcker den fortfarande och måste bytas ut.

ARC kickade även igång idag, vilket bl.a. för egen del betyder att vi kommer att ha en rejäl säkerhetsgenomgång med en ARC-representant. De skall kolla igenom att vi har alla nödvändiga säkerhetsprylar på plats. Men eftersom Anders har haft denna lista som bibel under hela våren skall det inte vara några problem - det enda som vi behövde göra idag var att märka vår livboj med båtnamnet, samt köpa in ett gäng Gameboy för ev. vistelse i livflotte.

Imorgon blir det även fest för att välkomna alla hit. Och även om vi är brutalyngst så kommer vi med all säkerhet träffa en hel drös nya trevliga människor.

Det jobbigaste vi gör just nu är egentligen att tacka nej till den myriad italienska/tyska båtsökare, som vill lifta över atlanten. Det sjuka är att 90% inte har någon seglingserfarenhet alls, så man undrar ju lite vilka som kommer att ta ombord dem.


Sebastian och Emma



Sailors bar, där vi spenderar mycket av våran tid



Anders dyker efter lanterna


Reservlådan från Ledbutiken är uppe



Konservstuvning



Storseglet viks ihop och packas ner, till förmån för kevlarseglet.

Idag får vi även besök från gamla svedala - Per och Caspars flickvänner kommer på besök. Kul!

/Kalle & Per

Utflykt på GC

Vi har haft några fantastiska dagar här på Gran Canaria - det har varit finfint väder, vi har träffat mycket nytt folk, och mest tagit det lugnt på båten och haft det gôtt. Igår bestämde vi oss för att toppa detta - hyra bilar och ta oss till andra sidan ön (där Caspars föräldrar bor) lät som ett bra dagsprojekt!

Vid elvatiden drog vi iväg, med planen att först "se lite av ön" som det så fint heter. Vi märkte dock ganska fort att det inte var så mycket att se - allt man ser omkring sig när man kör omkring är någon form av stenöken, vilket inte alls inbjuder till upptäckande. Således begav vi oss direkt till Hotellet där Andréns härbärgerar.

Väl där blev vi bjudna på den stående Buffén vilket var helt fantastiskt. Det var första gången vi riktigt vräkåt a la "Johanssons" på väldigt väldigt länge.
Efter maten blev det bad i deras pool, och sedan begav vi oss till en liten närliggande by. Där träffade vi bl.a. två engelsmän som sjävla (!!) seglat ner en challenger 72:a från england. En helt brutalt cool båt, som trots sina tio år på nacken var i grymt skick. Spana in deras hemsida här

Efter en farväl-öl så begav vi oss hem vid 10-snåret. En helt fantastisk dag - ett stort tack till Ulla, Siri och LEA för deras gästfrihet och förbarmande över stackars seglarpojkar!


Idag skall vi börja ta tag i lite viktiga saker - bl.a. har våran pentrypump gått sönder, och måste köpas ny och installeras. Sedan skall vi gå på och plasta lite igen, styrbordsluckan i sittbrunnen har gått sönder, samt rodergenomföringen skall få sig en omgång den med.





/Kalle och Per

Eftersom Caspar var något snabbare lägger jag endast upp ett gäng bilder.


Tårt-Kalle är i farten igen


Cyndi och John


Nödlösningen nu när pentrypumpen inte fungerar



Kalas med nya vänner igår


kjam Pelli

Grankan

Igar bytte vi over till vart kevlarsegel och fick upp vart bomkapell. Vi har aven diskuterat med var amerikanska granne, John f.d F-16 pilot, kirurg, proffesionell motorcykelforare och kappseglare, om hur man egentligen seglar var bat. Han har flera ars erfarenhet av att tavlingssegla med Sparkman & Stephensbatar och kunde komma med manga bra tips infor atlantoverfarten. Vi hade senare under kvallen en tillstallning i baten dar John och hans fru kom over efter lite tjat och aven tva norska batar samt en finsk skeppare for en Swan 51:a. Det blev en valdigt trevlig kvall dar vi fick hora manga roliga historier och den fortsatte langt in pa smatimmarna.

Idag har vi haft besok av min farbror och hans familj vilket var valdigt roligt och helt oplanerat, vi har aven bokat hyrbilar for att kunna halsa pa mina foraldrar imorgon men i ovrigt har vi inte varit speciell produktiva. Det ar inte alltid man behover vara det har vi kommit pa, utan som langseglare ar tempot ganska lugnt. Det blir en hel del sol, somn och bad istallet!

Over and out // Caspar

manana manana

Som vi och Timbuktu säger; manana manana... Allt flyter pa och rodret har antligen fatt en permanent losning. (Vi har sjalvklart aao i vart alfabet men av princip vagrar vi anvanda det.)Listan pa saker som ska fixas under veckan ar lang, men stor del bestar av bagateller. Storsta posten ar att plasta ett ror till rodergenomforingen, men med tanke pa hur mycket vi har plastat pa denna bat sa kommer det inte vara nagra problem!

Snart kommer aven vara seglasstall fran W3!!!!! Ska bli kul att visa alla som deltar i ARC att Goretex kan dra nagot gammalt over sig!

/ el capitan

Las Palmas!

Som Caspar redan meddelat så ankom vi till Las Palmas igår kväll, klockan 10 lokal tid. Detta betyder alltså 125 timmar på havet över 710 distans, med en snitthastighet på 5.7 knop.

Dag 1 (tisdag)
Vi lade ut från hamnen i Lissabon vid tre-tiden, efter att ha sjöstuvat, handlat det sista och lagat lunch. Åkte direkt de 4 distansen till tankstället, och fyllde upp våra vid tidpunkten tomma dieseltankar, samt våra reservdunkar vi köpt i England.
Och sedan bar det av! Det var helt vindstilla - vi försökte sätta segel, men det slutade bara med att vi stod helt stilla, så efter ett par timmar fick det bli motorn. Vi tog ner storen - men medan vi gjorde detta märkte vi att två slädar gått sönder, på grund utav att det slagit för mycket i seglen. Riktigt trist.

Dag 2 (onsdag)
När vi vaknade upp efter första natten ute blåste det fortfarande ingenting. Vinden hade dock vridit något, så vi kunde sätta fullskotad Genua och sas segla med vår egen fartvind. Detta är ett litet knep vi ofta brukar nyttja för att tjäna den där extra halvknopen. Det var en strålande dag dock, säkert 25 grader varmt och strålande sol. Linus bakade tigerkaka som blev mycket uppskattad. Framåt kvällen tilltog vinden något, men under natten dog den av fullständigt, och det fick bli motor igen.

Dag 3 (torsdag)
Fortfarande ingen vind. Under natten hade Anders och Per (de s.k. "APA-crew"; Jag och Linus kallar oss "S&M" vilket står för smör och grädde pga. vår matlagning, och Caspar och Nikolai har förkortningen "PC" som står för powercrew) fått ål. Det visade sig när det blev ljust att det inte alls var ål det var frågan om, utan någon form utav mindre barracuda. De var dock för små för att ätas, och vi slängde i dem igen.
Fortfarande ingen vind, och järngenuan fick jobba på. Tidvis segling dock, men sällan mer än ett par timmar i sträck. Vädret höll i sig, men den färska maten började ta slut. Linus använde det sista smöret för att göra ännu en fantastisk tigerkaka. Riktigt mumma!

Dag 4 (fredag)
Vinden tilltog! Vi kunde segla hela dagen, och även om farten höll sig under sex knop så kom vi ändå åt rätt håll. Det kändes fantastiskt att slippa motorns brummande, även om somliga klagade på att "det lutade för mycket". Eftersom inget smör fanns kvar slängde jag och Anders ihop lite maräng, för att stilla det värsta sötsuget. Mycket gott!
När kvällen slog till så avtog vinden; dock så började oroväckande moln torna upp sig i öster. Det kom från ingenstans, och helt plötsligt blev det helt bäcksvart. Som en extra säkerhetsåtgärd drog vi på decklightsen och tog in våra segel. Vi trodde att allt var lugnt, men när alla gått ner igen så började det plötslig hetsregna, och vinden tilltog. Detta höll i sig i mindre än fem minuter - troligtvis hade vi hamnat i utkanten av en s.k. "squall" som är så ökanda. Men vi handlade snabbt, och hade dessutom tur som inte kom mitt i det, och inget blåste sönder.

Dag 5 (lördag)
Dagen börjar tidigt med att APA får ytterligare en fisk, denna gång en skimrande guldmakrill (eller dorado, eller mai mai) på runt 70 cm. Tyvärr blev det lite för mycket velande vi själva upptagandet av fisken, och eftersom den inte satt så bra så slet den sig. Alla grämde vi oss otroligt.
Fortsatt inga vindar. De som satt i lä började högljutt klaga på de i lovart på grund av den fräna odör de spred ifrån sig, och vi bestämde oss för ett bad. 2700 meter djupt och helt klart, och säkert över 25 grader. Ett helt fantastiskt bad, som förstördes något utav att Caspar hela tiden körde "dö dö dö dö dö dö DÖDÖ", vilket alltså är musiken från hajen.
Vinden tilltog något igen under kvällen, och vi kunde återigen segla.

Dag 6 (söndag)
Nu hade vi landvittring, För att fira detta, men kanske framför allt för att fira Caspars födelsedag gick jag upp i svinottan för att konstruera en pannkakstårta. Och två timmar senare var den klar, komplett med 15 pannkakor med sylt/gräddfyllning, samt med garnering i form av (handvispad) maräng. Grymt gott, om jag får säga det själv.
Det blåste upp där någon gång runt tårtan, och sedan kunde vi segla in i hamn. Vi ankom någonstans kring 22 lokal tid, och efter att ha bekantat oss med den närmaste omgivningen, och druckit en öl på "sailors bar" (där även detta inlägg komponeras) var det bums i säng. Som en kuriositet kan nämnas att baren pryds av fyra foton av Dan Ljungsvik, en av våra hjältar.


Idag har vi sysselsatt oss med att byta plats i marinan, tanka diesel, deklarera in, diska och äta lunch. Nästan precis just nu steg också Caspars föräldrar och syster in genom dörren; de är nämligen på solsemster här.
Nu blir det lite ARC-fix, och sedan skall vi ut och göra kvällen!

/Kalle